Samverkan?

Det behövs ju för att göra allt smidigare för personen som vi arbetar för.

Men jag märker när jag är ute på olika platser i Sverige att det fungerar mycket olika hur vi arbetar och hur ett samarbete kan se ut mellan olika yrkesroller.

Tex hur tystnadsplikten försvårar arbetet.

Tystnadsplikt mellan HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS. Är det verkligen bra? Gagnar det personen?

Svar NEJ, det gör det inte alls. Detta försvårar ju arbetet.

Jag tänker på om personal som arbetar på den enheten där personen bor, ringer till sjuksköterskan för att berätta att “Kalle” har varit vaken hela natten eller att “Kalle” har ropat och protesterat att äta, eller vad det kan vara som personalen ringer om.

Då är det så att på vissa platser ute i verksamheterna, att detta är den enda information som sjuksköterskan får av boendepersonalen. Sjuksköterskan får inte läsa tidigare information eller anteckningar om “Kalle” pga tystnadsplikten. Och med denna information ska sjuksköterskan sen kontakta läkare för en ev bedömning eller läkarbesök.

Ni vet, detta är ju alldeles galet och dåligt. Hur ska läkaren kunna göra en bedömning på detta?

Eller sjukgymnasten som tillkallas för att göra en bedömning på plats, och har aldrig tidigare träffat personen, men de får inte läsa i LSS journalen innan. Tex vad har personen klarat tidigare? Vilken utvecklingsnivå ligger personen på? Vilken kommunikation klarar hen?

Eller tystnadsplikten mellan daglig verksamhet och serviceboendet? Att inte kunna berätta hur det har varit på jobbet om det har varit något speciellt som har hänt?

Jag förstår ju våra olika lagar men detta gagnar verkligen inte personen. Och att det ser så olika ut runt om i Sveriges verksamheter gör mig lite förvirrad. Tolkas lagarna på olika sätt?

Ska det verkligen vara så här, jag tycker detta behöver lösas!

Vad tycker ni?

Det behöver bli bättre