En vecka.
En vecka har jag haft semester nu och varit helt ledig. Inget jobb. Och försökt att inte heller tänka på jobb. Så nu har jag faktiskt lyckats att varva ner, det är så skönt!
Och jag har haft jättefina dagar här på västkusten med sol & bad, båtturer, familjen, socialt häng med fina vänner, läst, yogat, cyklat och tränat. Och sovit.
Men också samlat nya sommarminnen.
När jag hade några vänner här på besök som också arbetar med personer med intellektuella funktionsvariationer, så kom vi ju att diskutera några otroligt viktiga saker.
Nämligen delaktighet och självbestämmande.
Hur delaktiga är brukaren i sina egna liv, egentligen? Vem bestämmer att han/hon ska t.ex. banta eller behöver gå ner i vikt? Och hur säger vi och pratar med personen om detta? Pratar vi över huvudet med andra så han eller hon hör? Hur känns det för personen? Får han/hon betala sina varor själv i affären?
Det finns ju många fler olika situationer som jag kan skriva upp här, än de som jag har skrivit ovan, eller hur?
Detta vet jag fungerar mycket olika på olika verksamheter ute i Sverige och även i arbetsgrupperna så tänker personal och tycker olika om hur man ska göra. Då blir det krångligt.
Det är svårt eftersom den gamla kulturen om hur vi alltid har arbetat med brukarna hänger kvar. Men det är nya tider och nytt tänk och arbetssätt behövs. Det behövs alltid ges möjlighet till arbetsgruppen att diskutera och prata om detta. Det behövs pratas och underhållas, för annars är risken att det “rinner ut ur sanden” och man faller tillbaka till det gamla arbetssättet igen. Det är en färskvara.
Kunskap och utbildning vore också bra att ge arbetsgrupperna i detta ämne. Regelbundet. Kanske 1g/år?
Delaktighetsmodellen är himla bra tycker jag och många verksamheter i Sverige arbetar efter den. Den här modellen innebär att det kommer en personal från en annan verksamhet, som brukarna kan prata med. För ibland kan det vara lättare att prata om olika saker med någon som han/hon inte har någon relation till. Här kan du läsa mer om modellen.
https://kfsk.se/halsaochsocialvalfard/fou-valfard/delaktighetsmodellen-2/vad-ar-delaktighetsmodellen-2/
Vad tycker du och hur gör ni på er arbetsplats för att brukaren ska känna sig delaktig och bestämma över sitt liv?
Kram M
Cykel är himla bra!
Båttur i torsdags
Så bra inlägg!! Delaktighet o självbestämmande de två viktigaste pelarna i Lss lagen o ändå så svårt att efterfölja pga arbetsgruppers olika åsikter, tycke o tänkande. Dessa två viktiga ord är det vi haft mest tyngd på under utbildningen till Stödpedagog och jag håller med dig , det krävs kontinuerlig utbildning kring dessa viktiga begrepp!
Tack för ditt svar Pernilla! Visst är det viktigt att känna sig delaktig och kunna bestämma över sitt liv- för alla människor. Och frågan är ju HUR detta arbete gällande dessa begrepp, kan bli ännu bättre? För handlar det om att arbetsgruppen tycker och tänker olika om detta, då är det ju där insatsen med kunskap och utbildning eller handledning behöver sättas in. För egentligen är ju all kunsksp en färskvara och behöver underhållas.
Så otroligt tänkvärt! Vi måste tillsammans jobba på detta och hålla diskussioner i arbetsgrupper om framåttänk!! Gruppbostaden jag arbetar på håller denna frågan levande hela tiden på APT/HAB möten. Alla har möjlighet att vara självbestämmande/medbestämmande i sina liv så långt det är möjligt utefter dennes förmåga!!
Visst är det Maria! Och så glad jag blir att ni tänker på detta viktiga arbete på er arbetsplats! För det är ju det att kunna hålla igång diskussionerna och vid liv, regelbundet så att det inte “dör ut” igen. Och ja, att få vara delaktig och bestämma över mitt liv, gäller för alla och även vilken utvecklingsnivå man har. Guld värt! Tack för din kommentar!